drivebysituation

Enligt innebandy.se är innebandy Sveriges största inomhussport, och även Sveriges näst största lagsport efter fotbollen.
Men vad är det som har gjort innebandyn så populär de senaste 26 åren?

När innebandyn först registrerades som en sport 1982 fanns det 500 licenserade utövare.  Säsongen 2007/2008 så fanns det 118 527 licenserade spelare!
Sporten har alltså nu gått om hockeyn och handbollen och lagt sig på en säker andraplats inom svensk lagsport.
Billig utrustning, enkel att utöva och enkelt att förstå är några av anledningarna varför innebandyn har blivit så stor och populär som den blivit.

67% av alla licenserade spelarna är ungdomar.
Vid en jämförelse mellan medelåldern inom hockeyn och innebandyn ser man en stor skillnad. T ex. HV 71 har en medelålder 26.7 medans IBF Falun har en medelålder på 22.4 år.
Många innebandylag satsar på ungdomar. Ett lag är damlaget KAIS Mora, där många 91:or och även någon 92:a har en ordinarie plats i truppen.
Varför är det så och varför satsar de nu inte på rutinerade spelare som många hockeylag gör?
Innebandyn är en ganska ny sport vilket betyder att det inte är många äldre som har spelat så länge. Klubborna förut var inte alls som de nu och det finns mycket mer spelsystem att spela efter.
Klubborna förut hade inte namnen som idag, då var det bara namn som Jolly och Unihoc. I dag så heter klubbor som allt från Player dubble dubble 26 till Zone 360 Degree Strongflex, allt för att få in de farligaste skotten och de bästa passningarna.
Det är alltså lättare nu att träna in allt från passningar till spelsystem än förr i tiden.
Innebandyn satsar även på ungdomarna genom att ha många SM-spel. Distriktslags-SM har dom för F15 (Flickor 15 år), P15 (Pojkar 15 år), F17 och P17. De har även SM för klubblag i de flesta åldersgrupper.

Okej, detta inlägg skrev jag 03:34 i morse, och jag vet inte vad jag höll på med.
Men va fan, alltid något (=

Drycken som 99% av alla vuxna i Sverige dricker skulle passa perfekt nu. Eller egentligen inte nu, men i morgon bitti när jag vaknar efter en sömn på 5 timmar.
Jag dricker kaffe ungefär en gång i månaden, det räcker.
Kaffe för mig känns sjukt sofistikerat (åh herregud, jag stavade rätt på en gång ;>) och vuxet och jag har alltid velat kunna dricka det varje dag.
Nu är det ju inte så, visst kan jag dricka det, men verkligen inte varje dag.

Efter ett tags funderande så insåg jag att varm choklad med vispgrädde är något jag dricker 100 gånger hellre.  Och det låter verkligen inte sofistikerat.
Men herregud, jag är ju bara 16 år och hoppas på i alla fall 70 år till i livet, någon gång kommer jag också bli vuxen.

Men till dess njuter jag av min choklad med vispgrädde och kanske någon marshmallow i, för det är ju så himla gott!

Eller vad tycker ni? :)


 
             Choklad?                          eller                            Kaffe?

/ Johanna

Att läsa om julen är väl nästan alltid trevligt, så länge man inte drar upp allt man redan hört om den. Jävligt svårt i detta läge när jag hade tänkt att skriva om nått som folk faktiskt inte har hört... hmm.
Hur som helst har i alla fall jag upptäckt en hel del roliga och fina saker med julen i år som jag tycker lite att jag borde ha kunnat upptäckt tidigare. Julen är ju till exempel den högtid då man ska glädjas åt att vara tillsammans och inte paketfrossa som självaste grinchen på juldagen. Så otroligt klok som jag har tyckt mig vara under alla dessa år, närmare bestämt 17, så har jag nöjt suttit ner med släkten vid matbordet, ätit och sett belåten, sedan gått och satt mig framför teven tolv kilo tjockare av all julmat och sett på Kalle Anka som man ju gör varje Jul, men ändå blivit  galet frustrerad när ja senare på kvällen upptäckt att päronen mina gått och köpt Worms: Forts Under Siege istället för Metroid Pr... Ja, asså ett annat tv-spel än det jag egentligen hade önskat mig i julklapp. Jag tycker trots det usla paketvalet kunde jag uppskattat lite mer att mina föräldrar lagt ner tid för min skull och faktiskt köpt ett spel åt mig, även om det nu var helt fel spel men vaffan. 
Denna Jul var det en helt annan sak. Som vanligt hade jag suttit ner med Kusinerna i änden av det förlängda köksbordet nere i köket tillsammans med övriga släkten, och klämt i mig, fullkomligt proppat i mig av alla den goda maten som fanns på bordet(Skare va så skare!). Därefter traskat upp säkert 20 kilo tjockare och slagit mig ner i soffan, bredvid den lysande julgranen och dratt på 1an i väntan på årets Julvärd: Lasse Krohnér som var, om ja får säga det själv, en litet annorlunda Julvärd, en gnutta lam i svängarna och kanske spänd eller nått, men för att få ge han en chans så säger ja väl att han va rätt Julig ändå när allt kommer omkring, tacka Julmaten för det. Sedan åtnjutit årets Kalle Anka, och det må ja säga, Kalle Anka har fan nått magiskt omkring sig. Man har ju som sagt sett den för många gånger och inte bara på Julafton. Det har ju hänt att man sett någon del vid sidan om Julen, men trots det så när Julafton är i gång så är det fan inget som hindrar självaste Julafton från att spinna igång Julstämning. Man blir fan Lyrisk! Det är som att, Vänta lite, ja tror ja kom bort mig här.
När man sett klart årets Kalle Anka och hunnit smält maten någorlunda är det bara lite chitt-chatt med släktingarna i tevesoffan, sen väntar ju Julklapparna, men... I år var det nått alldeles extra i luften, eller var det i julgröten för magen har fan inte vart sig själv... kom bort mig, ja vet! Nått extra i luften var det , jag kunde känna det ända från tårna att någonting var annorlunda. Jag tror det kom innifrån, för jag kände så att vad jag än fick i present den här Julen, även om jag inte fick ett skit, så skulle Julen ändå vara underbar. Släkten och gemenskapen är allt som räknas, och att man känner sig nöjd. För att komma från mig som är kille så kanske det låter lite väl känslosamt, men killar ska också få yttra sig lite grann ibland *tåren i ögat*. I alla fall när det faktiskt är Jul! Inte så farligt mycket drama men vid den här tiden på året, kom igen. Poängen med det här inlägget, eller kanske till och med krönikan, var att jag skulle ge min lilla opinion om vad Julen borde ses som. Inte en högtid då man får en massa dyra presenter, utan en högtid då man är glad för det man har och inte ledsen för det man inte har!

Där kunde jag ha dragit åt säcken så att säga men inte jag inte. Klyschiga avlsut funkar för mig men inte idag. Detta var mitt sätt att önska alla DBS läsare ett riktigt gott nytt år! Eller god fortsättning, det säger man kanske efter nyår. Nah, God Fortsättning på er! Och hoppas, verkligen hoppas, att ni alla har haft en riktigt, God Jul! :)

// David

andréLigné säger:

men jag fixar ett innan julafton .. looooooooooovar


Ja, det är synd om du inte fixar ett inlägg, bara så du vet.


/ Johanna

Jag kommer verkligen inte på något att skriva om så därför tänkte jag sno en tanke från Davids förra inlägg.
Fast min rubrik fick i stället bli "Man lär sig av sina misstag"

Det kan hända att det var evigheter sen senaste gången någon av bloggarna på denna blogg, bloggade på denna blogg, haha. Därför tyckte jag att det passade bra med ett inlägg såhär på en lördag eftermiddag i Långsta samtidigt som det mesta häromkring är ganska täckt av 2 dec med snö!

Vissa dagar är humöret inte på topp, och det råkar nästan alltid vara dagarna när man mest skulle behöva ens goda humör! Dagar då man borde försöka fast man kanske gör bort sig helt. Att göra ett försök fast man med största sannolikhet kommer göra ett misstag, är bra. Eller man behöver inte ens se det som ett misstag för man lär sig kanske mer och blir gladare av det! Ibland blir det bra fast man inte alls tror det, och då gäller det fan att våga! Så tror jag.

Hade tänkt att toppa allt detta med lite musik, men för tillfället är det så dåligt med det så ja vette fan asså! Ni får helt enkelt vara glada för det ni har! Ska klaga lite på att det finns inte en blogg-design stil grejj alls som är snygg, lär skapa en egen! Nu har jag inge aning om hur det går till så ni får allt njuta av FOOD som den heter. Nu hade jag tänkt att gå och se efter vad denna Lördag har att bjuda på, i Långsta! Men först! Alltid en dusch, inte lukta usch, man ska va högt i kurs för det är glassiiigt!!!

// Davve

Herregud vad längesen det kom upp ett inlägg, och jag skyller enbart på killarna :)
Passar på att säga grattis i efterskott till David som fyllde 17 igår! :D


Eftersom jag bor i Västerås och åker hem på helgerna åker jag tåg minst två gånger i veckan.
Det går snabbt, är relativt billigt (dock höjer dom priserna ganska mycket, en stor nackdel nu) och är ganska trevligt faktiskt.
Jag vet inte riktigt varför jag har sett en tjusning i att åka tåg.
Dock kan det till en stor del bero på att jag älskar att vara på väg någonstans. Det är inte som på en buss, då bussen stannar på varje hållplats 100 meter ifrån varandra, och flugit har jag aldrig gjort så det kan jag inte säga hur det är. Men tåg är liksom, det går fort och relativt långt mellan platserna det stannar på.

Och inne i tåget, man sitter på en plats, man kan spana in andra människor ganska mycket, utan att de ser eller bryr sig. Man kan ta det lugnt och lyssna på musik, man kan arbeta med något på datorn eller läsa en bok.
Försök plocka fram datorn eller försök sov på en buss när det guppar och svänger om vart annat!

När jag åker tåg så brukar jag variera mig, idag från Västerås satt jag och pratade med en klasskamrat och läste metro och aftonbladet, sen bytte jag tåg i sala och därifrån jobbade jag på datorn.
Ibland lyssnar jag på musik och tar det lugnt, ibland läser jag en bok, ibland spanar jag in olika människor för att lista ut hur de är.

Men tjusningen med att åka tåg skulle jag mest säga (för min egen del) är därför att man är på väg någonstans.

Blev ett litet inlägg, lite kort om att åka tåg, jag hoppas på att killarna får upp blicken igen, för det är trots allt ganska roligt att skriva, även fast det är ganska mycket svammel (av mig).

/Johanna