drivebysituation

Det finns ingenting bättre än att ställa sig upp och dra det mest spektakulära gitarr-solot för att sedan se polarna stå och jubla. Lyckan sprider sig långsamt i kroppen, och stoltheten växer. Efter en snygg move bryter det högljudda och underbara Rock N’ Roll skriket ut, och det dröjer inte länge innan jag är tillbaka i rummet.

Sakta försvinner all coolhet, och det högljudda jublet ersätts med höga ”dampgarv” för att sedan försvinna i kraftiga flämtattacker. Jag tittar ner och ser den plastiga lilla svara gitarren hänga och skratta mig i ansiktet. Men det gör ingeting. De kan få stå och skratta hur länge de vill. Känslan att klä sig i rollen som Slash (tidigare känd som gitarrist i rockbandet Guns N’ Roses) och bränna av ett solo som aldrig tidigare skådats på vår planet jorden, kan ingen person någonsin ta ifrån mig.

Jag kommer fortsätta att leva inne i min lilla Guitar Hero-värld. Här inne finns allting som en människa skulle kunna behöva. Gitarrsolon, plastgitarrer och en hel del coola moves. Behövs det någonting mer för att överleva? I sure don’t think so.