drivebysituation

Enligt innebandy.se är innebandy Sveriges största inomhussport, och även Sveriges näst största lagsport efter fotbollen.
Men vad är det som har gjort innebandyn så populär de senaste 26 åren?

När innebandyn först registrerades som en sport 1982 fanns det 500 licenserade utövare.  Säsongen 2007/2008 så fanns det 118 527 licenserade spelare!
Sporten har alltså nu gått om hockeyn och handbollen och lagt sig på en säker andraplats inom svensk lagsport.
Billig utrustning, enkel att utöva och enkelt att förstå är några av anledningarna varför innebandyn har blivit så stor och populär som den blivit.

67% av alla licenserade spelarna är ungdomar.
Vid en jämförelse mellan medelåldern inom hockeyn och innebandyn ser man en stor skillnad. T ex. HV 71 har en medelålder 26.7 medans IBF Falun har en medelålder på 22.4 år.
Många innebandylag satsar på ungdomar. Ett lag är damlaget KAIS Mora, där många 91:or och även någon 92:a har en ordinarie plats i truppen.
Varför är det så och varför satsar de nu inte på rutinerade spelare som många hockeylag gör?
Innebandyn är en ganska ny sport vilket betyder att det inte är många äldre som har spelat så länge. Klubborna förut var inte alls som de nu och det finns mycket mer spelsystem att spela efter.
Klubborna förut hade inte namnen som idag, då var det bara namn som Jolly och Unihoc. I dag så heter klubbor som allt från Player dubble dubble 26 till Zone 360 Degree Strongflex, allt för att få in de farligaste skotten och de bästa passningarna.
Det är alltså lättare nu att träna in allt från passningar till spelsystem än förr i tiden.
Innebandyn satsar även på ungdomarna genom att ha många SM-spel. Distriktslags-SM har dom för F15 (Flickor 15 år), P15 (Pojkar 15 år), F17 och P17. De har även SM för klubblag i de flesta åldersgrupper.

Till en början så undrar jag bara vilken av André och Davve som bytte design, lite roligt faktiskt, men det är en annan historia.

Dagens ämne; Allsvenskan!

 Jag tänkte ge mig in på en stor utmaning i skrivandet, nämligen att skriva om allsvenskan, just det, allsvenskan. Och jag har ingen aning om varför jag gör det, utmaningar är min grej helt enkelt (vi överdriver lite här).
Och precis nu tänker de flesta som känner mig och läser detta, utmaning? Utmaning för dig, du älskar fotboll, du borde veta.
Nej om sanningen ska fram så vet jag eller bryr jag mig inte ett dugg om hur det går i allsvenskan eller vem som vinner målligan (för övrigt vet jag inte heller så många namn i ligan heller), jag vet att jag har fått för mig att heja på Göteborg i alla fall.
Och eftersom ni vet det där nu känner jag mig tvingad att svara på frågan "varför skriver du om det då?"
Om sanning nummer 2 ska fram så tänkte jag bli lite mer intresserad av allas vår folksport. Människor som följer lagen i ur och skur, hemma och bortamatcher, medvind och motvind, sjukskrivningar och ledigheter.
Jag känner att jag inte har tillräckligt med kunskap kring det här ämnet men vad kan hända? Jag är expert på att göra bort mig, so what?
Fotboll är en fantastisk sport, en kärlek för spelare, minuten före avspark, samla ihop sig i en ring, känna gemenskapen inom laget och sen få skrika ut känslorna, för att sedan ställa upp sig på sina positioner och vänta på avspark.
Kärlek för fansen, man ska aldrig glömma fansen, fansen som följer laget överallt, en kärlek till klubben så stark.

Men det är synd att det finns fans som förstör för alla andra, som påstår sig älska klubben och följa dom överallt? Varför gör dem bara skador då? Gör så att klubben får betala stora summor, finns det någon som kallar det kärlek?
Så börja visa känslor, följ ditt lag (men det menar jag inte att man behöver vara på varenda match och vara verkligen insatt), sluta med hatramsorna mot domaren och det andra laget, heja på ditt eget. Heder åt dem som gör det, verkligen.

Ingen kommer ihåg en två:a är ett ordspråk som har fastnat i mitt huvud, och så sant, och jag antar att alla som spelar i allsvenskan vill vinna, annars har dem inget där att göra, varför har då ingen som mål att vinna, absolut inget lag har sagt att dom har målsättning att vinna, det betyder att de inte vill bli ihågkomna i allsvenskan 2008. Visst förstår jag att många lag inte kommer klara av att kunna ta SM-guld men det finns minst 6 lag som jag tror har möjligheten, men ingen av dem vill säga det, om man inte vågar så vinner man inget, allsvenskan blir utan vinnare, nej det tror jag inte kommer hända, det enda jag tror, är att det bara är vinnaren som kommer bli ihågkommen.

En liga, en kärlek (och 16 stycken till)

En vild chansning; AIK vinner SM-GULD
(Jag borde inte chansa, men om vi säger att jag gissar på AIK, då borde inte dom vinna.)

Peace.
Johanna